Tänkt utrsutning

Förstasida   Dagbok   Jag   Båten   Installerad utrustning   Tänkt utrustning   Planerad rutt

Under åren med förberedelse har jag haft många idéer om saker som jag skulle kunna ha på båten. Här är en lista på några av de sakerna. Dessa har inte blivit gjorda av någon anledning. 
Här är en lista på några av de saker som blivit gjorda.
Jag hoppas att dessa sidor skall vara en inspiration till dej att göra något. Oftast har jag haft betydligt fler tankar om saken än vad som framgår av denna beskrivning, så hör gärna av dej så berättar jag mer.

Bränslemätare
Danboj
Danbojslampa
Dieseltank
Dimmer
Dinge version 2
Elvärme
Frysbox
Generator
GPS kompass
Kompass från autopiloten
Logg med ljud
Längdmått på ankarkedja
Mantågsnät
Mörkerseende
Sittbrunnsvärme
Spänningsregulator
Startbatteriladdare
Sumlogg
Sumlogg elektronisk
Tankmätare
Vattenfilter 20 µm
Vattenfilter för slagvatten
VHF antenn
Watermaker

Frysbox Rostfri box som tillverkats efter båten form. Dubbelmantlad med ett 30 mm tjockt distansmaterial och vakuum mellan plåtarna. Detta har ett k‑värde på 0,1 W/m²C. Med en yta av 2 m² och temperaturdifferens på 50° ger kyleffektbehovet 10 W. 115 liter. Kompressorkyld, Danfoss BD50F, med en kondensor på utsidan av skrovet.

Dieseltank har jag byggt akter om motorn, för om det aktre stuvfacket, mellan sittbrunnsstuvfacken och under sittbrunnsdurken. Hoppas den skall rymma 200 l. Om jag kommer 3 M på 1 l ger det en räckvidd på 600 M. Vid stiltje (och det är då jag behöver bäst räckvidd) hoppas jag kunna komma upp i 4 M/l och då en räckvidd på 800 M.

Bränslemätare. Den elektriska bränslepumpen gör det möjligt att om jag mäter tiden mellan pumpslagen (genom att mäta spänningsfallet på matningsledningen) så får jag ett värde på bränsleförbrukningen och kan därmed räkna ut förbrukning per distans. Våg och vind förhållande ändrar sig hela tiden och så har jag dessutom Autoprop propeller så det är svårt att gissa förbrukningen, och om det blir långa tider med motorgång så är detta mycket intressant.

Logg. På Sumloggen sätter jag en givare och en PIC processor som ger en NMEA signal med fart och distans till andra instrument.

GPS-kompass. Jag sätter en GPS-puck i fören och en i aktern. Dessa två signare tar jag in till en dator och räknar där ut vilken riktning där är mellan mätpunkterna. Sitter puckarna på centrumlinjen, så är denna riktning samma som båten riktning genom vattnet. Denna är helt oberoende av magnetiska störningar. Resultatet skickar jag ut som en NMEA signal på serieporten. I centrum sitter en ITX dator med widows och ett VBA program. Denna dator har normalt ingen skärm eller tangentbord och bara en liten SSD disk. Den skall dra mindre än 0,5 A. Denna dator kommer framöver att få fler uppgifter.

Kompass. En PIC processor känner av Raymarines Seatalk signal och omvandlar den till en NMEA signal med information om kurs genom vatten. Detta använder sjökortsprogrammet för att beräkna båtens avdrift.

Tankmätare. Genom att blåsa in luft djupt ner i tanken och mätta trycket så får jag en siffra på hur hög vätskenivån är i tanken. Jag kan använda samma mätare till alla tankar t.ex. toaholding, vatten och diesel. Trycket kan jag läsa av på en vattenpelare med ett måttband visa sidan av eller så gör jag det elektronsikt.

Måla längdmått på ankarkedjan. Tre siffror. Jag använder samma färgkod som elektronikbranschen. En målning på varannan meter. Samma målning finns på repet. Bra hjälpmedel för att ha koll på hur mycket kedja man släppt ut.

Sittbrunnsvärme. Avgasröret från värmaren går genom ett 2 m långt 70 mm rör från värmaren till mynningen på akterspegeln. I akterstuvfacket sitter en fläkt som blåser in luft i mellanrummet. Detta utrymmet mynnar i babordssittbrunnsrygstödsfack och ger där ett bra värmetillskott i sittbrunnen. Fläkten körs bara när värmaren är igång.

Danboj. I vecket mellan skov och däck placeras ett rör. Den aktre delen har diametern 70 mm, sen är det 50 mm. Röret mynnar i akterspegeln och är tätt o innerändan. I detta rör ligger danbojen. Vid en manöverbordsituation slänger man i hästskobojen. Denna har ett drivankare och är kopplad till danbojen vilket gör att denna sjösätts strax efter. Allt har också en lampa som flyter vid bojen i vattenytan. Detta packet är inte fäst till båten och utgör mötespunkten för den nödställde och båten. Vid sjösättning aktiveras automatiskt GPS:ens MOB system.

Danbojslampa. Danbojen har en lampa som hålls inaktiv via en magnet och ett tungelement. Vid aktivering gör lampan en batteritest och meddelar resultatet via en kodad blinkning. Detta gör att man kan köra en batteritest på danbojen utan att ta ut den. Batteri- och ljus- satus avgör hur lampan skall lysa. Lampan består av 4 LED med linser med eleptisk ljusbild. Dessa styrs av en PIC processor med hjälp av PWM reglering. Allt drivs av fem 1,5 V AA batteri som sitter i danbojens motvikt. Ljusstyrkan varierar från 75% intermitens med full styrka till 15% intermitens och 20% ljusstyrka. Det senare är mest aktuellt efter fyra dygn och svagt batteri.

Mantågsnät. Från främre pulpiten till sittbrunnens vindskydd sitter där ett nät mellan mantåget och relingen. Detta hjälper till att hålla genakren ombord och minskar samtidigt risken att falla överbord.

Watermaker. Jag har en dubbelverkande cylinder med diametern 20 mm och en klovstång med 6 mm diameter. Båda sidorna på kolven är i det ena läget kopplade till membrankammaren. När kolven då rör sig, ökar trycket med motsvarande kolvstångens diameter men flödet genom kammaren motsvarar kolvens diameter. I det andra läget är båda sidorna kopplade till havsvattnet. Ena sidan via ett filter, andra direkt ut. När kolven rör sig tas där in nytt rent vatten, samtidigt som där pumpas ut salt vatten i havet, Men där är ingen tryckskillnad över kolven, så där går inte åt någon energi. Kolven har 100 mm slaglängd och gör en rörelse fram och tillbaks på 10 s. Sammantaget blir det en vattenproduktion på 1,0 l/h. Svänghjulet som driver kolvstången har en diameter på 110 mm där jag använder de första 10 mm i vardera ända till att slå om en ventil. Svänghjulets kant är samtidigt en kuggremsskiva. Kolven har i princip ingen tryckskillnad över sig så dess tätning kan vara enkel. Kolvstången måste däremot klara arbetstrycket som ligger på ca. 6 MPa.
Med marginaler använder man 3 l sötvatten per person och dygn. När jag är ensam behöver jag köra watermakern i 3 timmar per dygn..
Teori: 6 MPa = 6 MN/m² = 6 MNm/m³ = 6 MJ/m³ = 6 kJ/l = 6/3600 kWh/l = 1,67 Wh/l. Jag skall producera 1 l/h. Då får jag 1,67 Wh/l * 1 l/h = 1,67 W i medeleffekt. Det känns som en överkomlig effekt för en watermaker. Maskinen tar bara ström under halva tiden och därför blir effekten 3,34 W. Maskinen har en sinusformad belastning och då blir toppeffekten rot(2) * 3,34 = 3,8 W.

Mörkerseende. Ögat har en mycket hög känslighet vid en grön-blå färg (498 nm). Men man kan inte se detaljer, man kan inte ens läsa de största rubrikerna i en dagstidning. Det innebär att man inte kan använda denna känslighet för att läsa av instrument men den går bra till en kontroll/varnings- lampa. Det fungerar också bra som ledljus i ett utrymme då det räcker att man ser om där står något i vägen. En grön lysdiod på 10 mW räcker som belysning i salongen, men det blir bättre med två stycken, en bit från varandra, på 5 mW för då får man mindre skuggor. I en röd, närmast infraröd, färg (585 nm) har ögat den högsta känsligheten där man kan läsa detaljer typ instrument eller texter. Men det behövs mycket mer ljus. Ingen av dessa ljus påverkar mörkerseendet.

Logg. Jag sätter en högtalare på insidan av skrovet under vattenlinjen. En halv meter framför denna sätter jag en mikrofon, den också invändigt. Där bör inte vara några skott mellan dessa. Ljudet som når mikrofonen kommer till stor del att ha gått genom skovet men en del har gått genom vattnet och denna del är beroende av båtens fart genom vattnet. Går båten fort så kommer ljudet långsammare till mikrofonen än om båten går sakta. Svårigheten med denna mätning är att där är så många andra faktorer som påverkar hastigheten. Jag sätter en till mikrofon inuti skrovet men en halv meter bakom högtalaren. Det blir samma sak med denna, att det mesta ljudet har kommit genom skrovet men en del genom vattnet. Delen av ljudet som kommer genom vattnet är den mottsatta, alltså om båten går fort så kommer ljudet snabbare än om båten går långsamt. Den del som kommer till de båda mikrofonerna genom skrovet är likadan för båda. Då kan jag ta fram en signal som bara är beroende av båtens fart. Alla andra ljud är lika så därför försvinner alla felkällor. Har jag en halv meter mellan högtalare och mikrofonerna så kan jag ha en enklare mätdator och ändå få ett noggrant resultat. Ett en meter fritt utrymme utan skott kan man nog hitta i båten.

Spänningsregulator. Jag sätter en shuntregulator för hela systemet. Blir spänningen för hög så belastar den systemet så mycket så att spänningen blir rätt. Den skall kunna belasta med 100 A. Denna är kopplad till huvudcentralen och känner spänningen i denna. Det hade varit bättre om jag mätte direkt på batteriet men jag har två batteri, så vilket skall jag mäta på? Sen har jag 5 dm 25 mm² kabel mellan batteriet och huvudcentralen, så jag tror att spänningen i centralen är samma som i batteriet. Denna överskottsenergi skall jag använda till att göra varmvatten. Med detta system så har jag alltid rätt spänning till batterierna oberoende av var laddenergin kommer från, solpaneler, vindgenerator eller generator.

Generator. Den ger alltid max ström. Regulatorn känner temperaturen på generatorn och begränsar så att den inte brinner upp. Eventuellt sätter jag en switch som slår av laddningen för att användas om jag kommer i ett läge då jag behöver all kraft från motorn för att ta mej framåt. Ett annat läge skulle kunna vara 8 A som jag kunde använda för att göra en utjämningsladdning på det ena batteriet. Men där finns ingen spänningsregulator på generatorn.

VHF antenn. På babordssida på targabågen sätter jag en extra VHF antenn som är kopplad till min gamla VHF radio. Därmed har jag en permanent installerad nöd VHF radio.

Logg. Jag har monterat en gammeldags Sumlogg med en kort vajer så instrumentet sitter direkt på givaren. Normalt är det vajern som går sönder på en Sumlogg men jag hoppas att med den korta vajern så skall den hålla för evigt. Detta är en helt mekanisk konstruktion så den överlever ett åsknedslag och nollställs inte vid batterifel.

Vattenfilter. Nu sitter där ett 60 µm nylonfilter på vattnet inne i båten. Efter detta sätter jag ytterligare ett filterhus och sätter där ett 20 µm bomullsfilter för vattnet till watermakern.

Startbatteriladdare. Ett startbatteri skall bara vara kopplat till startmotorn och det skall inte ha någon som helst koppling till husbatteriet. Även om en start tar mycket mindre än 1 Ah energi, så behöver startbatteriet ha laddning. Jag låter en 60 W solpanel ladda startbatteriet via en omkopplare och en regulator som passar till batteritypen. När batteriet är fulladdat, slår omkopplaren om och låter solpanelen hjälpa till att ladda husbatteriet. När startbatteriet kommer under en föriställd nivå, så slår omkopplaren om och låter panelen ladda batteriet. Antingen ligger solpanelen parallellt med andra paneler som då har sin regulator eller så har panelen en egen regulator som passar till husbatteriet. På detta sätt kan jag ha olika typer av batteri i husbanken och till startmotorn.

Dimmer till sittbrunnsbelysningen. Jag har en tvålägesbrytare som tänder och släcker ljuset. Jag kopplar denna via en pwm-styrd dimmer som gör att när jag slår på spänningen så har jag bara svagt ljus. Efter ett kort strömavbrott (på mindre än 1 s) så har jag fulljusstryka. Är avbrottet på mer än 5 s blir det bara svagt ljus. Avbrott som är mellan 1 s och 5 s ger en ljusstyrka som är proportionell till avbrottets längd. Detta ger en dimmer som tänder ljuset utan att fördärva mörkerseendet, samtidigt behöver jag inte montera extra (kanske fuktkänsliga) komponenter för att styra ljuset. Den fungerar till all belysning som ger en ljusstyrka som är beroende av spänningen (alltså inte lysrör och bara vissa LED).

Under motorn finns ett inplastat vattentätt tråg. Här hamnar vattenläckage från propelleraxel och motor, men även diesel- och olje- spill. Detta utrymme har en egen länspump sittandes i styrbords sittbrunnsstuvfack. Till denna pump borde jag montera ett diesel- och olje- fångande filter. Det finns färdiga och är inte särskilt dyra men blir ganska snabbt fulla.

Jag har funderingar på version två av dingen. Bl.a. skall den vara smalare, ettan är onödigt bred. Tätningsytorna i skarven skall göras i plast men styrpinnar och lås skall fortfarande vara i rostfritt. Detta för att får ner vikt, förenkla bygget och få ner priset. Jag vill helst bygga ettan och testa den praktiskt för att komma på fler förbättringar innan jag bygger tvåan, men tyvärr så hinner jag nog aldrig med det.

I värmesystemt tänkte jag ha två elpatroner (på 700 W vardera) som jag kan köra på landel när det finns tillgängligt. Kopplar jag elementen enlig bilderna nedan får jag stor möjlighet att ta ut vad jag behöver eller vad jag har möjlighet att ta.